Vissa ersättningar och förmåner

SKV292-34 s.8 — Vissa ersättningar och förmåner

Här beskriver vi sex olika transaktioner som kan förekomma mellan företaget och dess delägare. Där beskriver vi även hur dessa ska behandlas skattemässigt. Du är skyldig att redogöra för om du eller närstående erhållit sådana ersättningar och förmåner. Du lämnar uppgift om sådana transaktioner antingen under övriga upplysningar i din Inkomstdeklaration 1 eller på separat bilaga som bifogas din deklaration. 1. Upplåtelse av lokal till företaget Hyresinkomster ska vid uthyrning av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet, beskattas som inkomst av kapital. Uthyrning av näringsfastighet beskattas enligt reglerna för näringsverksamhet och berörs inte här. För att hyresintäkten ska tas upp som inkomst av kapital hos delägaren måste företaget hyra ett i ett hyresavtal särskilt avgränsat utrymme i delägarens bostad. I övriga fall beskattas hyresersättningen normalt som lön. Har företaget inte något behov av att hyra utrymmet ska hyresintäkter tas upp som lön hos delägaren. Ytterligare en förutsättning för beskattning av hyresinkomster som kapital är att hyran är marknadsmässig. Om överhyra tas ut, det vill säga hyra som överstiger marknadsmässig hyra, beskattas den överskjutande delen som lön för delägare som är verksam i företaget. För delägare som inte är verksam i företaget beskattas hela hyran i inkomstslaget kapital, men överhyran behandlas som utdelning hos såväl delägaren som företaget. När det gäller avdragsrätten för kostnader avseende uthyrningen finns det olika regler beroende på om delägaren är verksam i företaget (aktiv delägare) eller om delägaren endast äger aktier i företaget (passiv delägare). För en delägare som inte är verksam i företaget och som inte har företaget som arbetsgivare, gäller vanliga avdragsregler för den erhållna hyran. Det innebär att från hyresintäkten medges avdrag med 40 000 kr samt därutöver 20 % av hyresintäkten vid uthyrning av småhus och vid 8 annan uthyrning avdrag för den del av hyran/ avgiften som belöper på den uthyrda delen. Delägare som är anställda i företaget medges inte avdrag enligt schablon. I stället medges ett skäligt avdrag för de faktiska merkostnader som har uppkommit p.g.a. uthyrningen. Denna begränsning gäller även för den som hyr ut lokal till fåmansföretag i vilket närstående person är anställd. Om uthyrningen endast avser enstaka kontorsrum eller garage kan de direkta merkostnaderna utgöras av elektricitet, uppvärmning, slitage o.dyl. som beror på att företaget använt detta utrymme. Den begränsade avdragsrätten gäller också om uthyrning sker till företag som ingår i samma intressegemenskap som fåmansföretaget/arbetsgivaren. 2. Lån från företaget När delägare lånar pengar från sitt aktiebolag gäller särskilda regler. I aktiebolagslagen finns det skyddsregler för företagets eget kapital. Det finns bl.a. ett förbud för aktiebolag att låna ut pengar till delägare, styrelseledamot eller verkställande direktör, s.k. förbjudet lån. Observera att ett lån också föreligger när delägaren har ett s.k. avräkningskonto som är negativt, d.v.s. företaget har en fordran på delägaren. Förbudet gäller även närstående till företagets ägare samt lån till företag som någon av dessa personer kontrollerar. För lån tagna efter den 12 februari 2009 gäller ett undantag när låntagaren är ett aktiebolag. Förbudet gäller inte lån till aktieägare med aktieinnehav på mindre än 1 % av aktierna i företaget. Om dessa två senare kriterier är uppfyllda utgör lånet ett s.k. småaktieägarlån och är undantaget från låneförbudet. Förbudet är inte tillämpligt på s.k. kommersiella lån. För att ett lån ska anses vara kommersiellt ska det lämnas på affärsmässiga villkor och låntagaren ska ha ett behov av lånet i sin verksamhet. Lån mellan bolag i samma koncern omfattas inte heller av låneförbudet. Skatteverket kan efter ansökan medge dispens från låneförbudet. Vid förvärv av aktier i det företag som lämnar lån eller ställer säkerhet får sådan dispens medges om lånet eller säkerheten behövs p.g.a. särskilda omständigheter. För lån till andra ändamål, än förvärv av aktier, får Skatteverket lämna dispens om det finns synnerliga skäl. Ett exempel på synnerliga skäl kan vara att underlätta för generationsskiften i familjeföretag. Lån som lämnas i strid med låneförbudet beskattas som inkomst av tjänst. (Ta upp beloppet vid punkt 1.7 i Inkomstdeklaration 1.) Arbetsgivaravgifter ska inte betalas. Beskattning sker oavsett om delägaren är verksam i företaget eller inte. Undantag kan i vissa fall göras om det finns synnerliga skäl. Praxis är mycket restriktiv. Har låntagaren betalat ränta på ett förbjudet lån så saknas det avdragsrätt för denna om den belöper på tid efter den 12 februari 2009. Delägare i dödsbon och fysiska delägare i handelsbolag ska ta upp lånet under inkomst av tjänst. När ett företag är delägare i ett handelsbolag som tagit ett lån i strid med aktiebolagslagen ska företaget beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Undantaget för aktiebolag gäller bara om aktiebolaget är direkt låntagare. Om en anställd delägare i ett fåmansföretag eller närstående får lån från företaget (som inte strider mot låneförbudsregeln) och lånet är räntefritt eller löper med ränta som understiger marknadsräntan, ska värdet av denna förmån tas upp som lön. Arbetsgivaren ska betala socialavgifter på förmånen. Den verksamme delägaren har möjlighet att dra av både den inbetalda räntan och ränteförmånen som utgiftsränta i inkomstslaget kapital. För inkomståret 2025 (deklarationen 2026) får du endast göra avdrag med hälften av ränteutgifterna för lån utan säkerhet. För lån till delägare eller närstående till delägare som inte är anställda beskattas utebliven ränta eller för låg ränta som utdelning i inkomstslaget kapital. Om delägaren blir beskattad för detta som utdelning har denne inte rätt till avdrag för beloppet som ränta. Företaget blir i så fall uttagsbeskattat utan möjlighet att få avdrag. 3. Lån till företaget En delägare har möjlighet att låna ut pengar till företaget. När ett fåmansföretag betalar marknadsmässig ränta till en delägare, oavsett om denne är verksam i företaget eller inte, gäller vanliga regler och räntan beskattas som ränteinkomst. Företaget får göra avdrag för ränta upp till det som är marknadsmässigt. Vad som är marknadsmässig ränta måste avgöras i varje enskilt fall med ledning av vad företaget skulle betala för ett motsvarande lån hos en utomstående långivare. Faktorer som påverkar bedömningen är bl.a. ränta på marknaden, risktagande och säkerhet. Om räntan överstiger vad som kan anses vara marknadsmässig ränta beskattas delägaren för den överskjutande delen som förtäckt utdelning. Företaget får inte göra avdrag för den förtäckta utdelningen. 4. Försäljning av egendom till företaget Om en delägare som är verksam i företaget säljer egendom till företaget till ett överpris, d.v.s. ett pris som överstiger marknadsvärdet, gäller de allmänna beskattningsreglerna. Delägaren blir då beskattad för skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset som lön. Den verksamme delägaren blir också beskattad om egendomen överlåts av någon närstående till honom. Om skillnaden mellan marknadsvärdet och det avtalade priset beskattas som löneförmån är motsvarande belopp avdragsgillt för företaget som lönekostnad. Företaget ska betala socialavgifter för löneförmånen. Är överlåtaren delägare som inte är verksam i företaget beskattas skillnaden mellan det avtalade priset och marknadspriset som utdelning, d.v.s. som inkomst av kapital. Företaget medges inte avdrag för mellanskillnaden. Detta innebär att om värdeminskningsreglerna är tillämpliga för egendomen ska inte överpriset ingå i avskrivningsunderlaget.

SKV292-34 s.8 — Vissa ersättningar och förmåner (2)

9 5. Köp av egendom från företaget Enligt de allmänna beskattningsreglerna behandlas en delägares köp av egendom från företaget till underpris, d.v.s. ett pris som understiger marknadsvärdet, i stort sett som försäljning av egendom till överpris. Delägare som köper egendom till underpris ska beskattas för skillnaden mellan marknadspriset och det avtalade priset som löneförmån om denne är anställd i företaget. Om köparen är delägare men inte verksam i företaget beskattas förmånen i stället som utdelning. Delägarna, oavsett om de är verksamma eller inte, beskattas även om förmånen av underpriset tillfaller en närstående. Företaget medges avdrag för värdet av förmånen av underpriset i de fall det beskattas som lön. Socialavgifter betalas av företaget. Om förmånen är att anse som utdelning har företaget ingen avdragsrätt och socialavgifter ska inte betalas. 6. Disposition av företagets egendom för eget bruk Om företaget innehar egendom som kan användas för privat bruk gäller de allmänna reglerna för beskattning av förmåner. För den verksamme delägaren beskattas förmånen som lön. Företaget ska betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Företaget medges avdrag för anskaffningsutgiften, men blir samtidigt uttagsbeskattat för ett belopp som motsvarar förmånens värde. För delägare som inte är verksam beskattas förmånen som utdelning.