SKV283-29 s.16 — Övriga uppgifter
Under övriga uppgifter ska du lämna vissa uppgifter som Skatteverket behöver. Uppgifterna ligger även till grund för olika myndigheters statistikberäkningar. Det är viktigt att du svarar på dessa frågor. Om du inte svarar på frågorna riskerar du att få onödiga kontrollfrågor från Skatteverket. 1. Faktiska bilkostnader Om du har använt en bil eller lätt lastbil i verksamheten och har bokfört kostnader för leasingavgifter, reparationer och underhåll, drivmedel, värdeminskningsavdrag m.m. ska du kryssa i Ja-rutan. Du ska kryssa i Ja-rutan oavsett om du har tagit upp något förmånsvärde till beskattning eller inte. Har du däremot använt din privatägda bil och dragit av kostnader enligt schablon ska du inte kryssa i rutan, se vidare under punkt 2. 2. Bilkostnader enligt schablon Om du har gjort resor i verksamheten med egen bil (bilen är inte bokförd som tillgång eller leasad i verksamheten) får du göra avdrag med 25 kr per mil. Upprättar du ett förenklat årsbokslut ska utgiften bokföras som kostnad och egen insättning. Den som inte upprättar ett förenklat årsbokslut kan dra av kostnaden som en justerad kostnadspost i ruta R16 eller R22. Vid punkt 2 anger du hur stort belopp du har gjort avdrag för i bokföringen eller ruta R16/R22. Observera att resor till och från arbetet inte räknas som resor i näringsverksamheten och därför inte ska bokföras. Kostnaden, minus 11 000 kr, ska du därför dra av i ruta R16 eller R22.
SKV283-29 s.16 — Övriga uppgifter (2)
3. Räntekostnader Banker och andra kreditinstitut lämnar kontrolluppgift på ränteutgifter som låntagaren har betalat under kalenderåret. Ränteutgiften kan dras av i inkomstslaget kapital eller näringsverksamhet. I inkomstdeklarationen är dina ränteutgifter redan ifyllda enligt kontrolluppgift i inkomstslaget kapital. Om någon del av detta belopp ska dras av i näringsverksamheten ska du ändra det ifyllda beloppet i inkomstdeklarationen. Har du dragit av någon del av de ränteutgifter som du har enligt kontrolluppgifter i näringsverksamheten ska du, förutom att ändra i inkomstdeklarationen, vid denna fråga ange detta belopp.
SKV283-29 s.16 — Övriga uppgifter (3)
4. Restvärdesavskrivning inventarier Tillämpar du restvärdesavskrivning ska årets beräknade värdeminskningsavdrag dras av i ruta R16 eller R22. Är avskrivningsunderlaget negativt tas beloppet upp i ruta R15 eller R23, se exempel nedan. I bokföringen redovisade kostnader som av- och nedskrivning samt förlust vid försäljning och utrangering ska inte påverka beskattningen och därför tas upp som en justerad intäktspost i ruta R13 eller R23. Har du bokfört en vinst vid försäljning av inventarier i resultaträkningen ska denna inte beskattas och därför dras av som en justerad kostnadspost i ruta R14 eller R22. Se även hjälpblankett SKV 2194, avsnitt 3 Inventarier. Du som upprättar förenklat årsbokslut ska göra avskrivning med samma belopp som skattemässigt värdeminskningsavdrag. Då blir det i princip aldrig fråga om att tillämpa restvärdesavskrivning och du behöver inte återföra några belopp för försäljningar m.m. Har du tillämpat restvärdesavskrivning ska du ange det belopp som du har återfört till beskattning i ruta R13 eller R23. Beloppet avser avskrivningar, försäljningar m.m. Restvärdesavskrivning negativt underlag Ett företag tillämpar restvärdesavskrivning. Inventariernas bokförda värde är 20 000 kr och skattemässigt värde är 30 000 kr. Under året säljer företaget samtliga inventarier för 35 000 kr. Försäljningen medför en bokföringsmässig vinst på 15 000 kr. Det beräknade avskrivningsunderlaget är negativt 5 000 kr (30 000 kr – 35 000 kr). I R14 drar företaget av bokförd vinst 15 000 kr som en justerad kostnadspost (-). Företaget tar vidare upp negativt underlag 5 000 kr som en justerad intäktspost i R13 (+). Under övriga uppgifter punkt 4 anges 15 000 kr. Den skattemässiga innebörden är att hela inkomsten 35 000 kr beskattas och avdrag medges såsom för värdeminskningsavdrag med 30 000 kr.
SKV283-29 s.16 — Övriga uppgifter (4)
5. Totala värdeminskningsavdrag byggnader Har du byggnader kan du göra värdeminskningsavdrag på dessa enligt fastställda procentsatser beroende på byggnadstyp. När byggnaden säljs ska du ta upp avdragen till beskattning. Här anger du dina sammanlagda värdeminskningsavdrag som ska återföras när byggnaden säljs. I hjälpblankett SKV 2194 kan du se vilket belopp som du ska ange. Spara dokumentet för att per byggnad ha kontroll på vilka belopp som ska återföras vid försäljning. 6. Totala värdeminskningsavdrag markanläggningar Har du markanläggningar kan du göra värdeminskningsavdrag på dessa med 5 eller 10 procent. När anläggningen säljs ska du ta upp avdragen till beskattning. Här anger du dina sammanlagda värdeminskningsavdrag som ska återföras när marken säljs. I hjälpblankett SKV 2194 kan du se vilket belopp som du ska ange. Spara dokumentet för att per markanläggning ha kontroll på vilka belopp som ska återföras vid försäljning. 7. Ersättningsfonder Har du gjort avsättning till ersättningsfond ska du ange storleken på ersättningsfonderna. Avdrag för ersättningsfond förekommer endast i mycket liten omfattning. När det förekommer är det i regel för byggnader. 17 8–9. Kapitalunderlag räntefördelning
SKV283-29 s.20 — Övriga uppgifter
Punkt 3. Enligt kontrolluppgifter från olika banker och kreditinstitut har Håkan betalat 40 000 kr i ränteutgifter under året. Beloppet är också förifyllt i Håkans inkomstdeklaration. Av dessa ränteutgifter har han dragit av 8 000 kr i sin näringsverksamhet (se R8 på NE-blanketten). I punkt 3 anger Håkan 8 000 kr. På inkomstdeklarationen sidan 1 ändrar Håkan det förifyllda beloppet till 32 000 kr. Punkt 5. I avsnitt 1 Hjälpblankett (SKV 2194), ”Beräkning Avskrivningar” specificerar Håkan gjorda värdeminskningsavdrag på byggnaden. Beskattningsårets och tidigare års avdrag summeras (punkterna 4 och 5 i hjälpblanketten) till 100 000 kr, se sid. 25. Detta belopp är årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag avseende byggnader. Vid punkt 5 anger han 100 000 kr. Punkt 8. Kapitalunderlaget för räntefördelning har beräknats i hjälpblanketten vid punkt 12a. till 455 000 kr. Beloppet anges vid punkt 8. Punkt 10. Håkan har i hjälpblanketten räknat fram positivt fördelningsbelopp till 39 221 kr. Han utnyttjar 25 000 kr av detta och sparar 11 127 kr. Det sparade beloppet anger han vid punkt 10. Punkt 11. Håkan har räknat fram kapitalunderlaget för expansionsfond till 403 500 kr. Beloppet anger han vid punkt 11. 20
SKV283-29 s.21 — Övriga uppgifter
1. Har du dragit av kostnader för personbil eller lätt lastbil som är leasad (hyrd) i näringsverksamheten Ja eller som är bokförd som tillgång? 2. Har du dragit av bilkostnader för egen bil enligt schablon (25 kr/mil), ange beloppet 04 8 000 3. Ränteutgifter enligt kontrolluppgifter för beskattningsåret web som dragits av i näringsverksamhet, ange belopp 4. Vid restvärdesavskrivning: återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning och utrangering sv 5. Årets begärda och tidigare års medgivna värde- 100 000 12 minskningsavdrag som finns vid beskattnings- årets utgång avseende byggnader 2161 6. Årets begärda och tidigare års medgivna värde- minskningsavdrag som finns vid beskattnings- årets utgång avseende markanläggningar
Källa: Skatteverket, Bokföring, bokslut och deklaration – del 2. Återgivet med stöd av URL 9 §, som ställer svenska myndigheters yttranden utanför upphovsrätten. Budget-SPA är ett budgetverktyg för svenska småföretag — det räknar på reglerna ovan, men ersätter inte din redovisningskonsult.